4 dagar tills jag åker.

Långt långt bort, någon annanstans.
Till en plats där jag får vara jag, där ingen känner mig. Där jag får glömma, gå vidare och slippa känna så mycket.

Kommer det någonsin bli bra igen?

Kommer jag någonsin kunna återvända helt efter att jag har flyttat? Är hatet för starkt, eller går det över till saknad?

Jag står där jag alltid stått,
trampar i samma spår jag alltid trampat.

Jag är inte lyckligare,
jag mår inte bättre.
Jag saknar honom.

Mina känslor spelar längre inte någon roll,
jag har dansat med djävulen,
nu tar jag avstånd.